Märkligt väder

I ett samtal som ingår i "Märkligt väder" framhåller Olivia Laing att hon aldrig vill hålla sig till en enda sak utan gillar att kunna röra sig fram och tillbaka mellan olika saker. Och om det är något som är påtagligt i texterna i den här volymen, så är det just rörligheten, viljan att vidga perspektiven, kliva rätt ut (eller rätt in) i något annat, något oväntat – oavsett om texterna handlar om konst, litteratur, musik, politik, sexualitet, miljöaktivism eller vad det nu kan vara. En av dem tar till exempel med läsaren till en trädgård, närmare bestämt den som filmaren Derek Jarman skapade på en blåsig udde och skrev en redan klassisk bok om. Laing visar att det finns ett tydligt samband mellan Jarmans högst personliga form av trädgårdsskötsel och den politiska och estetiska radikalitet som genomsyrar hans konstnärskap. Hon är bra på att urskilja sådant. David Bowie, Ali Smith, Marguerite Duras, Freddie Mercury, Jean-Michel Basquiat, Chris Kraus och Georgia O’Keeffe är andra konstnärliga gränsöverskridare vi får bekanta oss med mellan pärmarna. Men här finns även texter som på ett mer vardagsförankrat vis vänder och vrider på de utmaningar människor står inför i en tid präglad av ojämlikhet, populism och tunnelseende. Utmaningar som inte verkar göra Laing dyster, snarare klarvaken och uppfinningsrik. "Märkligt väder" blir också på så vis en bok om motstånd och hopp. Olivia Laing, född 1977, har ett flertal böcker bakom sig. På svenska finns "Den ensamma staden. Om konst, ensamhet och överlevnad" (2017).