Användarprofil

jon_bon

jon_bon@bokdraken.se

Gick med 1 vecka sedan

Flyttat från bookwyrm.social.

Flytten hit skedde 2026-01-19.

Väldigt glad över att det nu finns en svenskspråkig bookwyrm-instans! Så himla fint.

All min läsning från min tidigare Bookwyrm-instans, där jag ändå hade hunnit läsa en del, försvann. Jag gjorde helt enkelt själv fel och glömde exportera poster till .csv-fil. Jag får börja om på ny kula.

Jag hade sedan tidigare en. csv-fil från mitt avslutade/avaktiverade konto i Goodreads. Dessa läsningar och ibland recensioner som är något år gamla har importerats hit. Många av de importerade böckerna blev väldans knasiga, fel författare, i vissa fall ingen författare med mera. Nåja! Jag fixar till mer ordentlig metadata inför kommande böcker på den här trevliga instansen. ☺️

Fram till och med våren sannolikt inte så mycket skönlitterär läsning, har annat att stå i. Men kommer fylla på med recensioner senare i år.

Gillar i synnerhet skönlitteratur. Mycket bred smak.

Mastodon: @jon_bon@toot.cat

Den här länken öppnas i ett popup-fönster

None

Avslutande delen i Lewis' trilogi som börjar med Utflykt från tyst planet. Den är spännande. Den blir tyvärr nästan tjatigt konservativ i sin kristna ansats. Det kan vara kul/fascinerande med lite sunk då och då, men jag känner att det blir något av en överdos gubbighet. Samtidigt som sagt spännande, så blir en stark trea. De två tidigare, Utflykt från tyst planet och Perelandra är bättre.

C. S. Lewis: Perelandra (2005, Voyager)

Dr. Ransom is ordered to Perelandra by the supreme being, and there he finds a …

None

Uppföljaren till Utflykt från tyst planet. Väldans, väldans teologisk. Men likväl klart fascinerande sci-fi av äldre skolan. Kan vara fördel om man känner till lite kristna grejer på förhand, men säkert läsvärd även om så inte är fallet.

recenserade Utflykt från tyst planet av C.S Lewis (Del 1 av romanserien)

None

Upptäckten av liv utanför jorden. Möten, märkligheter, det svårförståeliga, det bekanta, språk. Skilda tankesätt som jämförs.

Oerhört fängslande bladvändare. Del i en trilogi, så det är med glada förväntningar jag väntar på att läsa uppföljarna. Utgiven 1938 är den ett ganska tidigt exempel på högkvalitativ sci-fi.

None

Sättet att skriva på är ofta lite som att balansera mellan poesi och prosa. Jag växlar mellan att tycka det är vackert och värdefullt till att känna att det blir lite för mycket och ibland pretto. Själva berättelsen kretsar ganska mycket kring livsmening, livstörst, att försöka hitta rätt som människa. Både tomhet och stunder av meningsfullhet. Däremellan beskrivs diverse detaljer ur den efterkrigstid (alltså efter första världskriget) som präglar Sverige. Arbetslöshet, politiska strömningar, bilder av stad och landsbygd.

Det är en stark trea. Jag är glad att jag läst den. Men jag känner mig också genom att avslutat Floderna flyter mot havet mätt på Artur Lundkvist. Det var alltså helt enkelt värt läsningen, men nu vet jag lite vad grejen med författaren är och är inte sugen på mer.

Ett litet stycke som exempel,

"Anarkisten som säljer tidningar på gatan har blå skäggstubb och dödssvarta naglar. Sjömännen som festar på …

None

Tankeväckande att ta del av luffarnas liv. Tidvis intressant om kritiken av det hårda arbetet. Att vandra runt nästan hela tiden på några hundra sidor blir däremot, tyvärr, lite långtråkigt, tjatigt, enahanda, träigt. Inte alls lika gripande som Harry Martinsons Nässlorna blomma.