Tobias recenserade Grundgropen av Kajsa Öberg Lindsten
None
5 stjärnor
På den sovjetiska landsbygden gräver Vosjtjev och en grupp arbetare en grundgrop till en byggnad där områdets proletariat ska bo. Vosjtjev och hans kollegor plågas av existentiella funderingar av olika slag. De är ensamma och försöker hitta mening i ett ganska tomt liv.
Arbetarna bygger kommunismen och andra delen av boken fokuserar också på den brutala kollektiviseringen av den sovjetiska landsbygden.
Grundgropen är en roman som är rik på det mesta — språk, idéer, historia, koncept. Det är inte förvånande att Platonov har överlevt sin tid. Inslag av magisk realism och kafkaartad humor bidrar till hans excellens.
Slutet är fruktansvärt sorgligt.
Ska jag säga något negativt om Grundgropen så är vissa beskrivningar präglade av ganska tråkig funkofobi, och man behöver nog ha en åtminstone ytlig kunskap om sovjetisk historia för att kunna hänga med i berättelsen.