Björn recenserade Fängslade öden
None
3 stjärnor
Ack ja, den Gamla Goda Tiden då Svenska Värderingar rådde. När vi hade Hårda Tag mot brottsligheten. När tredje domen för stöld var livstid på fästning om polisens vittnen tjänade mer, och därmed var mer trovärdiga, än dina. När polisen i praktiken hade rätt att göra vad de ville och du kunde bli inlåst som lösdrivare på obestämd tid utan rättegång bara för att någon landsfiskal inte gillade din uppsyn. När föräldrar, präster och arbetsgivare fick dela ut ett rejält kok stryk när det behövdes, och mottagarna var tacksamma för att det gjorde folk av dem även om, OK, de hamnade ändå på livstidsstraff. När det krävdes pass för att gå till fots till nästa stad, och stämde ditt pass inte åkte du dit. När landet fortfarande stod på krigsfot, och det alltid fanns behov av straffångar på försvarsanläggningar. När å andra sidan ingen var så överförtjust i det här …
Ack ja, den Gamla Goda Tiden då Svenska Värderingar rådde. När vi hade Hårda Tag mot brottsligheten. När tredje domen för stöld var livstid på fästning om polisens vittnen tjänade mer, och därmed var mer trovärdiga, än dina. När polisen i praktiken hade rätt att göra vad de ville och du kunde bli inlåst som lösdrivare på obestämd tid utan rättegång bara för att någon landsfiskal inte gillade din uppsyn. När föräldrar, präster och arbetsgivare fick dela ut ett rejält kok stryk när det behövdes, och mottagarna var tacksamma för att det gjorde folk av dem även om, OK, de hamnade ändå på livstidsstraff. När det krävdes pass för att gå till fots till nästa stad, och stämde ditt pass inte åkte du dit. När landet fortfarande stod på krigsfot, och det alltid fanns behov av straffångar på försvarsanläggningar. När å andra sidan ingen var så överförtjust i det här nya påfundet "polis" och den som bara stal från de rikare inte hade gjort OSS något ont, när den som var dum nog att bli bestulen fick stå sitt eget kast i allmogens ögon, när förfalskning av pass var en smidig inkomstkälla om du var skrivkunnig, när klyftorna var så stora att en enda handelsresande kunde ha en hel årslön för en arbetare på fickan, när du ändå antagligen skulle dö vid 50 oavsett om du slet 14-timmarsdagar sex dagar i veckan eller stal en gång i månaden och festade upp det.
Clementssons upplägg här, att följa ett dussinish livstidsdömda från 1840-talet genom deras utförliga självbiografier, ger en fascinerande inblick i ett samhälle som ligger så nära men ändå är så långt borta. Jag kan ibland tycka att det blir rätt repetitivt, med samma anekdoter som återkommer var 20:e sida för att hon ska få in varenda detalj i rätt del av sin översikt, och hade gärna sett ännu mer översikt utifrån fångarnas berättelser snarare än ett ibland lite okritiskt återgivande av dem. Men för en tid där vi fortfarande ofta bara har födslar och dödslar för att beskriva hur folk faktiskt levde på den Gamla Goda Tiden som så många vill tillbaka till vill man ändå applådera att såna här vittnesmål förs fram.