Björn recenserade Grupp Krilon av Eyvind Johnson
None
3 stjärnor
3,5/5
Jag kan inte vara neutral därför att jag är krigförande! Att vara neutral kan i vissa fall vara att lugnt stå bredvid och se en tjur stånga ihjäl ett barn. Jag är krigförande. Jag är på den sidan som strider för FRIHETEN ATT VARA MÄNSKA...
Årets Stockholm Läser-bok är definitivt tidsenlig. En berättelse om några gamla vänner som i över tio år träffats regelbundet för att i all stillhet diskutera de Stora Frågorna, något som plötsligt blir en rebellisk handling när världskriget kryper allt närmare, svaren på komplexa frågor blir allt enklare och fler och fler känner sig bekväma med att säga exakt vad de tycker om (i det här fallet då) judarna och andra världsomstörtare som måste stoppas med alla till buds stående medel. Så gänget skingras snabbt åt olika håll, och i mitten då Krilon, Mr Mary Sue, ledaren för gruppen (om det nu är en grupp) …
3,5/5
Jag kan inte vara neutral därför att jag är krigförande! Att vara neutral kan i vissa fall vara att lugnt stå bredvid och se en tjur stånga ihjäl ett barn. Jag är krigförande. Jag är på den sidan som strider för FRIHETEN ATT VARA MÄNSKA...
Årets Stockholm Läser-bok är definitivt tidsenlig. En berättelse om några gamla vänner som i över tio år träffats regelbundet för att i all stillhet diskutera de Stora Frågorna, något som plötsligt blir en rebellisk handling när världskriget kryper allt närmare, svaren på komplexa frågor blir allt enklare och fler och fler känner sig bekväma med att säga exakt vad de tycker om (i det här fallet då) judarna och andra världsomstörtare som måste stoppas med alla till buds stående medel. Så gänget skingras snabbt åt olika håll, och i mitten då Krilon, Mr Mary Sue, ledaren för gruppen (om det nu är en grupp) som ingen riktigt vet vem han är och som därför, med tidlös trollogik, kan beskyllas för precis vad som helst från alla sidor. Det offentliga samtalets sammanbrott när vanlig medmänsklighet utses till farlig omstörtande verksamhet. När det blåser är det ju de som vill behålla seglen uppe som får gå på plankan. Det är lätt att ha ideal när de inte prövas.
Det är mycket att få in, och mycket Johnson får in, men det känns lite osammanhängande. Boken gör tvära kast, från långa introspektioner till Bulgakovsk satir, och allt centrerat runt en metafor som aldrig lyckas krypa ner bekvämt i historien. Som bäst är den fantastisk, och jag gillar hur uppkäftig den är, men jag får inget riktigt grepp om den; trots de fina tidsskildringarna känns den lite för ofta mest som en fortfarande otäckt relevant debattinlaga.
