Björn recenserade Det här är inte mitt land av Kristian Lundberg
None
3 stjärnor
Nu är det måndag och ingenting skall tas ifrån oss som vi inte själva valt att lägga undan
Kristian Lundberg är förbannad, och det med rätta. Han ser så mycket som går fel, så mycket som går bakåt; arbetsrätten som luckras upp, segregeringen som ökar både mellan klass och etnicitet, det fysiska och ekonomiska våldet mot kvinnor och barn som tillåts fortgå och öka, avhumaniseringen av dem som har det sämst, blindheten och handlingsförlamningen hos dem som inte har det. Var är arbetarlitteraturen, var är handlingsviljan, var är planerna, var är medmänskligheten, frågar han - ironiskt nog läser jag detta ett par dagar efter att Jimmie Åkesson hävdat att SDs rasism i själva verket är just medmänsklighet, dagen efter att jag själv skrivit den här krönikan.
Den som skriver blir också den som definierar världen. Den som säger "bli ljus" är också den som tänder den första facklan.
Tyvärr, …
Nu är det måndag och ingenting skall tas ifrån oss som vi inte själva valt att lägga undan
Kristian Lundberg är förbannad, och det med rätta. Han ser så mycket som går fel, så mycket som går bakåt; arbetsrätten som luckras upp, segregeringen som ökar både mellan klass och etnicitet, det fysiska och ekonomiska våldet mot kvinnor och barn som tillåts fortgå och öka, avhumaniseringen av dem som har det sämst, blindheten och handlingsförlamningen hos dem som inte har det. Var är arbetarlitteraturen, var är handlingsviljan, var är planerna, var är medmänskligheten, frågar han - ironiskt nog läser jag detta ett par dagar efter att Jimmie Åkesson hävdat att SDs rasism i själva verket är just medmänsklighet, dagen efter att jag själv skrivit den här krönikan.
Den som skriver blir också den som definierar världen. Den som säger "bli ljus" är också den som tänder den första facklan.
Tyvärr, liksom alla krönikesamlingar - boken består av en salig blandning av längre essäer, korta blänkare, dikter, skisser till självbiografi, alla odaterade - blir det lite splittrat. Inte så att någon av delarna egentligen är märkbart sämre, men jag saknar något genomgående, någon konkret... handlingsplan är mycket att begära av en författare, förstås, men nu har han ju ordet här, vad skulle han vilja se i stället?
Men ändå. Starkt.
Det finns ingen som tänker att man blir människa just genom att vägra det omänskliga.