Det är 775, och hela Västeuropa ligger under Karl den store. Hela? Nej, ett litet gäng med tappra langobarder håller ut och tänker göra uppror! ...Detta slutar inte väl för dem. Där börjar historien. Eller historian.

Precis som i hans andra historiska romaner lever Hans nådes tid i två tidsramar; i brytningen mellan senantik och medeltid, mellan folkvandring och kejsardömen... men också i Johnsons eget 1900-tal; om Strändernas svall var att komma hem efter ett krig som slitit sönder världen handlar det här om att leva under den sortens ledare som vinner krig och bygger imperier. Den eviga paranoian där varje ord kan göra dig till en ickeperson, där du måste hålla koll på vem som är en sann vän och vem som är en angivare, där lismare flyter till toppen och ingen frågar efter dem som släpas bort utan rättegång.

Fan vilken tur att vi kommit bort från det nu...