En antologi av essäer om bibliotekens digitala arbete, halvt i Coronas skugga.

Här lyfts många intressanta ingångar till frågan om exakt vad bibliotekens roll, kompetens, uppgift och arbetssätt bör vara i en alltmer digitaliserad värld, från den eviga favoriten "Är det verkligen bibliotekens roll att vara bankernas servicekontor?" till frågor om hur de bör se på begrepp som litteratur, information, källkritik etc.

Det finns ett drag av ironi att biblioteken har fått det nationella uppdrag som heter Digitalt först med användaren i fokus. För det är till biblioteket användaren vänder sig när den inte alls vill ha digitalt först, utan en alldeles analog person som kan sätta sig ner och handgripligen hjälpa dem logga in med sin bankdosa eller fylla i ett formulär till Skatteverket. Biblioteket blir platsen som samlar på sig de analoga konsekvenserna av att offentlig och annan samhällsavgörande verksamhet i allt större utsträckning väljer digitala alternativ först. Som jag ser det så är logiken sådan att ju mer det digitala sätts först, desto mer ökar behovet av att biblioteken sätter det analoga först och erbjuder en plats dit människor kan komma och få hjälp... (Stina Bäckström)

Att alla essäer här kommer ur en och samma forskarcirkel är ibland väldigt uppenbart; nästan alla essäer hänvisar till samma källor och samma buzzwords (det är väl fortfarande ett buzzword om det kommer från Aristoteles, va?) och citerar varandra. Lite tjatigt blir det alltså. Jag kan också sakna en del frågor, t ex vad det innebär när de politiker som sätter ramarna i allt högre grad använder "digitalisering" som en synonym för "nedskärningar." Både på gott och ont ställer essäerna fler frågor än de besvarar.

Även jag som anser att den här breddade biblioteksberättelsen är väl underbyggd och legitim, kan uppleva motstånd och ovilja för att jag tycker att biblioteken lämnas ensamma i det här samhälleliga uppdraget och utan de resurser som behövs. (...) I Sverige idag är det grundskolan som ska lära invånarna att läsa och skriva, inte biblioteken. När det gäller den digitala kunskapsuppbyggnaden är det som att folkbiblioteken ska kompensera för det som resten av samhället inte gör eller gör lite av – det vill säga lära allmänheten digital teknik så att de överhuvudtaget kan ha ett vardagsliv i vårt samhälle. (Sofie Samuelsson)

Datorerna gör inte människor överflödiga, och de digitala processerna gör inte det analoga tänkandet överflödigt. Tvärtom, digitaliseringen ställer väldigt höga krav på oss vad gäller omdöme. Och dessa krav tenderar att hamna i skymundan, när diskussionen ramas in av ett framstegsorienterat tävlingsspråk. Om jag fick formulera en slogan skulle den låta så här: för att klara av att bli digitala måste vi bli mer mänskliga. Och det blir vi inte genom att tänka polariserat och undvika ambivalens, utan genom att hitta ett språk och en praktik som förmår hantera det ambivalenta. (Stina Bäckström)

Men det jag tar med mig är just detta; att i en digitaliserad värld, mellan ettor och nollor, är bibliotekens roll kanske inte att välja det ena eller det andra, utan att navigera - genom personliga möten, genom samtal, genom litteratur, genom att fundera - i gråzonerna däremellan. Ställa, och lära andra ställa, rätt frågor hellre än tro oss sitta på rätt svar. Att hantera ambivalensen i stället för att försöka utplåna den.

Jag kände ett behov av att bottna i en bedömning, att välja ”rätt”. Men kanske borde jag ifrågasätta den driften i mig själv, ifrågasätta behovet av att vara tydlig och förväntan på mig att välja en tydlig väg. I synnerhet eftersom jag genom den här processen, under mitt deltagande i forskarcirkeln, landar i att jag inte har en tydlig ståndpunkt i min relation till digitala samtal och möten. (Pia Brinkfeldt)

Vad missar jag om jag är för fokuserad på ett tydligt mål? Frågan får mig att tänka på en känd diktrad av Tomas Tranströmer: ”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse” (...) Vi behöver träna mer på att gå vilse! Jag tror att det finns många gläntor att hitta. (Sofie Samuelsson)

https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nytt-fran-kb/nyheter-samverkan-och-utveckling/2020-12-09-bankdosor-skam-och-sms-poesi.html