Man måste läsa Peter Nilson med jämna mellanrum för att defragmentera hjärnan och få lite perspektiv. Han drar en båge från de första människorna och de äldsta myterna via hembyns bortglömda stigar och farfars fars urmakeri till en framtidsspekulation som... OK, kanske inte åldrats helt väl på 26 år, men det passar på något sätt; framtiden har alltid varit värre förr.